Gör Det Själv – hårklippnings edition

Tidigare skrev jag lite om att det var dyrt att köpa leksaker, en annan sak som också är dyr är att klippa sig. Lite beroende på vilken frisyr man har måste man ju klippa sig åtminstone en gång i månaden, med en snittkostnad på ca 400kr rinner det snabbt iväg. Jag har dock kommit på ett sätt att spara in lite pengar, klippa sig själv. Det enda man behöver är en sax och en hårklippare. Klicka på länken bredvid för en bra hemsida med information, det var rätt svårt att veta vilken hårtrimmer man ska köpa.

Klippa sig själv

hårtrimmer

Till att börja med gäller det ju att man har en frisyr som man kan klippa själv, har man en “galen” frisyr så kan man såklart inte klippa sig själv. Men man kan vara lite smart när man är hos frisören och försöka förklara en frisyr man vill ha som är lätt att klippa. Det kan man lätt förklara utan att behöva säga att man vill ha just den frisyren för att kunna klippa sig själv i framtiden, för det kan ju vara lite pinsamt.

T.ex. är ju frisyren när man rakar sig nedanför sidbenan på ena sidan smidig att fixa själv, när snaggen växt ut där så är det bara att raka av det. Sen behöver man bara klippa topparna lite så är man klar. Det råkar vara just den frisyren jag har också. Det var också så jag kom på det, jag var hos frisören som klippte mig och tänkte bara “usch vad onödigt, hon rakar bara lite med en hårtrimmer och klipper topparna, det får jag betala 350kr för. Det kan jag lika gärna göra själv”. När det var dags nästa gång så provade jag att klippa själv och det var inga problem alls.

Numera klipper jag mig själv varje gång. Jag klipper även mamma och pappa ibland, det verkar dom uppskatta ganska mycket. Jag tycker till och med att det är kul, kanske ska man göra en karriär av det? 😛

Present

Nu kom jag också på vad min brorson ska få på sin 8årsdag, en hårklippning, då lär brorsan bli glad och jag får spara lite pengar. Hur nöjd brorsonen blir återstår att se hehe.

Att köpa presenter till barn

Jag har ganska många syskon, kusiner och släktingar. När man börjar bli lite äldre så kommer det mer och mer barn hela tiden. Det är såklart jättekul, jag älskar barn. Men man blir ju nästan “tvungen” till att uppvakta dem hela tiden. Dagens barn verkar bli allt mer bortskämda också, såvitt jag minns var jag väldigt tacksam för alla presenter jag fick när jag var liten. Det har såklart att göra med deras uppfostran, så jag ska inte säga för mycket.

Leksaker… Vad ska man köpa?

Det är så svårt att veta vad barnen vill ha. Även om man vet vad ett visst barn vill ha vet man inte om de redan har just denna leksak! Så man får alltid försöka ha lite kontakt med föräldrarna. Det blir mycket arbete för lite saker helt enkelt.

Till vissa av mina syskonbarn har jag aldrig någon aning om vad jag ska köpa, jag har helt slutat leta i vanliga leksaksbutiker på stan i varje fall. Dels för att de är så dyra och dels för att det tar lång tid. Jag har insett att det är mycket billigare att göra inköpen på nätet, samtidigt som man spar tid också. På Lekmer till exempel kan man hitta bra rabattkoder som gör det ännu billigare, perfekt för mig som inte alltid har så mycket pengar. Man kan även få många snabba och passande förslag beroende på vad man är ute efter. För mer tips och rabattkoder kan ni kolla in sidan: http://konsumenttester.se.

Lego från lekmer

Det senaste köpet var till min brorson som fyllde 7 år. Jag vet att han gillar bilar, fordon etc. men även Lego. Så jag tänkte slå två flugor i en smäll. Jag köpte därför en liten legohelikopter med två passagerargubbar. Det var en ganska liten produkt med lite bitar, något som passade mig bra eftersom den var ganska billig. Har ju inte råd att lägga ut hur mycket pengar som helst på detta.

Hur som helst, hans reaktion var:

– Vad är det här för något litet? Det vill jag inte ha!

Då blev jag riktigt trött på det, han kommer inte få några mer presenter från mig i alla fall. Men om jag känner mig själv rätt kommer jag ändå köpa något till honom nästa födelsedag, är för snäll helt enkelt…

Turligt nog är känslan när att barn blir genuint lyckligt över en leksak så underbar att det spiller över på de som är mindre tacksamma.

Att ovetandes bestiga ett berg

Tänkte i detta första inlägg dela med mig om hur jag och två vänner helt ovetandes råkade bestiga ett berg förra sommaren!

Tågluff i mellaneuropa

Jag och två nära vänner var ute och tågluffade förra sommaren (2015). Resan började i Malmö och gick sedan via Tyskland, Polen, Slovakien, Ungern, Serbien, Bosnien, Kroatien, Slovenien, Österrike, Tyskland och återigen Sverige.

Målet var en ganska avslappnad resa med god mat och dryck och ingen stress. Dock är en av oss väldigt nyfiken på bergsport/klättring och tyckte vi skulle gå en fin vandring i Tatrabergen i södra Polen. Sagt och gjort så utgick vi från Zakopane i södra Polen och förberedde oss mycket enkelt för en ca 4h march (trodde vi).

Upp på toppen!

Bergskedjan kallas som sagt Tatrabergen och planen var att vi skulle gå en enkel vandringsled runt ett berg och sedan komma till en stuga med övernattningsmöjligheter på andra sidan. Vi började vandra glada i hågen och allt flöt på bra. Men varefter timmarna går ser vi att vi nu är helt ensamma på vandringsleden och det stiger allt mer.

När det börjar stiga såpass mycket att det blir kallt börjar vi starkt fundera på om vi går rätt väg. Efter en viss överläggning inser vi att vi har kommit in på fel stig och att vi nu är på väg mot toppen! Istället för att vända om bestämmer vi oss för att fortsätta upp på toppen, vi hade kommit ca 1/3 ändå. Berget är ca 2800 meter högt och det blir allt jobbigare att gå, samtidigt som det är snö och is nu. Vi är endast iklädda gympaskor, shorts, t-shirt plus att vi har våra tunga backpackryggsäckar på oss.

Det är riktigt tufft den sista biten men vi sliter oss upp mot toppen ändå. Väl uppe blir vi alla helt tagna av hur vacker utsikten är och vi är extremt nöjda med oss själva! Det roliga var ju just att vi inte alls hade planerat att bestiga berget, utan det bara blev så!

Nedanför är några bilder:

Den polska bergsklättraren
andra sidan av berget som är snötäckt

Vägen ner för andra sidan är en historia för sig. Eftersom vi endast hade planerat den enkla vandringsleden var vi ute lite för sent och klockan började bli mycket. Andra sidan av berget var även helt snötäckt och det gick inte att se var leden var! Dock hade vi tur (extrem tur har vi insett i efterhand) som stötte på en seriös polsk bergsklättrare som hjälpte oss ner och visade vägen. Utan honom vet jag helt ärligt inte hur det hade gått…